Vasahamn.

Nu har Sven lugnat ner sig. Konsekvenserna av stormen inskränkte sig till en förrymd glasruta på växthuset och till omkullvälta soptunnor.

Den hårda nordvästvinden har tryckt in mängder av vatten i Görslövsån som följaktligen svämmat över sina bräddar. Vår väg kallas ibland Vasavägen och översvämningsmarkerna kring ån för Vasarna. Detta har etymologiskt inget med den gamla Vasaätten att göra utan kan helt enkelt härledas till ordet "vass". Platsen där vägen idag korsar ån kallades förr Vasahamn. Ån var tidigare seglingsbar hit och så sent som på 1800-talet kunde man se rester efter en äldre hamnanläggning.

Lördagspromenaden gick således ut till Vasarna. Det har kommit ett par centimeter snö och det blåser fortfarande en frisk nordvästvind. Jag är ingen vän av snö och kyla och föredrar definitivt traditionell skånsk vinter med fem plusgrader och duggregn framför den isande nordanvinden. (Som känns kall vilket håll den än kommer ifrån.) Jag medger dock mer än gärna att dagens väder gör sig bra genom kameralinsen. Och Norton är väldigt förtjust i snö. E tyckte att det var särskilt roligt att se hans otyglade igenkänningsglädje när han kom ut på morgonen och upptäckte att det låg lite snö på gårdsplanen.

Det som för bara ett par dagar sedan var gröna fält har nu genomgått en metamorfos till insjöar med små vågor och allt.

Till morgondagen utlovas regn igen så då skall väl ordningen vara återställd rent vädermässigt.