Verandan.

Vi hade länge funderat på om en glasveranda inte hade varit ett trevligt tillägg till huset. Vi åkte runt i nejden och spanade in alla befintliga verandor för inspiration. Vi sonderade begagnatmarknaden på gamla nedplockade glasverandor men alla befanns vara antingen för små eller på tok för dyra för vårt budgettänk. Efter mycket parlamenterande med oss själva beslöt vi oss för att göra en relativt enkel veranda med ordinära spröjsade kopplade fönster. Det medförde också att den blev fullt vinterbonad, ett faktum som vi inte heller var helt övertygade om initialt. Fullisolerade verandor blir gärna ganska klumpiga. Västfasaden där vi skulle förlägga verandan är också tämligen låg så det var viktigt att den inte blev för hög eller dominerande. Och någon ful pensionärskuvös à la Skånska Byggvaror ville vi definitivt inte ha!

Nu blev den som den blev och så här blev den:

Jag gjorde allt arbete själv; från grävning och gjutning av grund till sista vindskiva. Traditionell färgsättning med linoljefärg i kulörerna engelskt röd, guldockra och umbragrå. Pardörrarna kommer från Qnasarum. Förlåt, Qvesarum skall det vara! De kompletterades med ett gammalt posthornstrycke som vi fann på Kullabygdens Byggnadsvård. Arbetet med verandan innebar tyvärr också att jag offrade på altaret till hemmafixarnas gud. Det yttrade sig i att jag felparkerade en cirkelsåg i låret, vilket man inte bör göra. Det blev transport för undertecknad i Region Skånes regi och bötesbeloppet fastställdes på akuten till nio stygn.

Verandan har fönster åt väster, söder och norr och ger ett härligt ljusinsläpp som kontrast till skånelängans mer slutna karaktär. För tillfället håller den på att genomgå en metamorfos från bostadsrum till djungel. Dvs E håller på att bära in växter för vinterförvaring.

Möblemanget är för övrigt en gåva från en släkting till E. Vi tycker att det passade som den berömda handen i handsken. Den rosa klädseln hade kanske inte varit vårt förstaval men man skådar ju inte given häst i munnen.

 

 

 

De gamla vinbärsbuskarna hamnade tyvärr mitt framför pardörrarna så de skall flyttas vad det lider.
Jag misstänker att de kanske får stryka på foten då de är väldigt gamla och inte ger så mycket bär.

Strax tillbaka!