Halmtak.

Strax öster om Farhult pågår det halmtaksläggning.

På rätt hus finns det inget vackrare än ett stråtak. Även vårt hus har såklart fordom haft halmtak. Så sent som 1946 låg det fortfarande halmtak hos oss. Då dokumenterades gården av gåramålaren "Birger". Tavlan finns hos en man som är född i stuan i vårt hus på 1920-talet. Han är fortfarande vid liv och kan till och med ses köra förbi sina barndoms jaktmarker i bil på söndagarna.

Man kan notera att längorna var brädklädda, att vegetationen var betydligt glesare och att brunnen finns på samma plats än idag.

En dag fick vi besök av en annan man som också bott i vårt hus. Han kunde också bidra med ett par fotografier. Dessa är tagna på 1950-talet. Då ägdes fastigheten av ett par damer som drev restaurang i Helsingborgs färjestation. På ett par ställen i huset har jag funnit brädor som härstammar från en gammal godsfinka. En fringe benefit från damernas arbetsplats kanske?

Här har huset fått sticke-tak och gavelfönstren har blivit utbytta mot de kvadratiska bågar som fortfarande satt kvar när vi köpte huset.

Ytterligare en bild från albumet.

Här är man synbarligen i färd med att byta fönstren på fasaden också. Tyvärr sågade man upp timran för att få plats med de nya bågarna. Notera vindflöjeln på gavelspetsen! Den har vi fortfarande kvar men nu sitter den uppflugen på västra längans frontespis.

Visst drömmer man om att en dag få ett stråtak på huset igen. Det handlar ju dock inte om kaffepengar om man vill få det lagt åt sig. Ett alternativ är ju att försöka lägga taket själv. Vi gick faktiskt en endags introduktionskurs i taktäckning för några år sedan. Själva tekniken är i sig enkel men man insåg ganska snabbt att man inte blir taktäckare utan lång erfarenhet.